Är konst lyx?

fotNär en apa plockar upp en sten och använder den till att slå med är det natur;
när en människa först klyver stenen för att få den vass och sätter handtag på den, då är det konst.
Mänsklighetens äldsta bevarade konstverk är just sådana kluvna stenar, de har i varje fall inte varit lyx.
Men de är väl inte konst?
De är bara nyttokonst, resonerar någon.
Det är nu ingen bra beteckning.
Om inte all konst var nyttokonst, om den inte kunde brukas, vore den ju lyx,
och vi hade besvarat frågan innan den var ställd.
Nu kan det emellertid naturligtvis knappast tänkas, att de som har ställt vår fråga kan ha tänkt på konst i en så omfattande betydelse av ordet, för då hade de ju faktiskt frågat om allt människor gör är överflödigt.
Nej de har tänkt på konst i motsats till praktiska ting.
Men en sådan motsats existerar enligt min mening inte.
Det är två sidor av samma sak.
Vi kan inte syssla med de nyss nämnda stenredskapen från två skilda synpunkter.
Vi kan intressera oss för deras materiella, fysiska användbarhet och för deras psykiska, själsliga dito.
Vår stenåldersförfader har inte bara gjort en bra yxa; han har också lagt ner sin själ i dess utformning.
När vi betraktar stenyxan från konstnärlig- det man i äldre tider kallade estetisk synpunkt,
tänker vi inte mycket på dess praktiska användbarhet som på dess utseende,
inte så mycket på vad den brukar användas till som på vilket intryck den gör på oss.
Vi gläder oss åt att stenen är så vacker i färgen och slipningen så omsorgsfull,
vi får en aning om att mannen som gjorde yxan kanske just valt den här stenen
på grund av dess färg, att han liksom vi tyckt om den släta rundade formen.
Vi utläser med andra ord ett meddelande från stenåldersmannen.

Konst är ett meddelelsemedel. Och meddelelsemeddelandet är konst.
Talspråket vi betjänar oss av är i högsta grad ett konstverk, kanske det största vi har till vårt förfogande.
Vårt bildspråk är ett annat sådant kollektivt konstverk.
Så som diktarna lär oss att uttrycka oss i ord lär oss bildkonstnärerna att formulera synintryck,
det vill säga i inte ringa mån av att se, att medvetandegöra oss.

Konst är alltså ett uttrycksätt.
Lyx är ett användningssätt.
Det är inte korrekt att säga om en sak att den är lyx; den kan däremot förbrukas som lyx.
En läkarbil är ingen lyx, men den kan användas till lyxkörning.
Konstverk kan givetvis användas som lyx.
Men det hindrar inte att konst är lika nödvändig för en människovärdig tillvaro som mat och vitaminer,
för att över huvud taget leva.

 

Fritt efter Broby Johansen.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Whatever. Eva Lindgren skriver om det.