Spektralanalys
Spektralanalys
Spektrogram med synliga formanter
Spektralanalys är en metod för att undersöka ett spektrum*,
den spektrala energifördelningen, det vill säga energifördelningen i frekvensplanet, hos en signal.
Signalen målas i ett spektrogram.
Spektralanalys kan används för olika typer av signaler, som t.ex. ljud och ljus (elektromagnetisk strålning).
Inom akustiken och talteknologin kallas spektralanalysen, vanligen manuell, för spektrografi.
Då olika kemiska föreningar tar upp och avger elektromagnetisk strålning med olika frekvens
i olika stor omfattning kan spektralanalys användas för att identifiera föreningar, både i liten och stor skala.
Inom kemin går analysen ut på att fastställa ett ämnes kemiska beståndsdelar.
Inom astrofysiken är spektroskopi en sedan länge etablerad och oundgänglig metod för att studera universums struktur.
*spektrum, det elektromagnetiska spektrumets olika våglängder; synligt ljus i detalj.
Inom fysiken är ett spektrum (plural spektrum, spektrer eller spektra) en uppdelning av elektromagnetisk strålning eller annan typ av vågrörelse i olika våglängder eller frekvenser.
Den elektromagnetiska strålningens olika våglängdsområden har fått egna namn:
- Radiovågor (våglängderna kan vara kilometerlånga)R är den mest lågfrekventa formen av elektromagnetisk strålning.
- Mikrovågor Mikrovågor är ett trivialnamn för elektromagnetisk strålning inom de högre radiofrekvensbanden, d.v.s. kortare våglängd jämfört med ”vanliga” radiovågor (men längre våglängd jämfört med ljus och infraröd strålning).
- Infrarött ljus Infraröd strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder strax över de för synligt ljus. Infraröd strålning kallas ofta värmestrålning
- Synligt ljus (400-700 nm; kan uppfattas av mänskligt öga) Synligt ljus är en form av elektromagnetisk strålning med en våglängd mellan cirka 390 och 770 nanometer.
Genom att ögat är känsligt för strålning i just detta intervall, kan vi se vår omgivning. - Ultraviolett ljus Ultraviolett strålning, även känt som UV-strålning och UV-ljus, är elektromagnetisk strålning vars våglängd är kortare än det synliga ljusets. Förledet ultra (latin för ‘bortom’) kommer av att UV-strålningen befinner sig bortom det mest kortvågiga violetta ljuset i ett spektrum. Den som utsätts för strålning kan drabbas av så kallad snöblindhet och långvarig överexponering är en stor riskfaktor för hudcancer.
- Röntgenstrålning upptäcktes av forskaren Wilhelm Conrad Röntgen 1895, som fick det allra första Nobelpriset i fysik 1901 för den bedriften.
- Gammastrålning (pikometerkorta våglängder)Namnet infördes av Ernest Rutherford och kommer från den grekiska bokstaven gamma.
Traditionell astronomi sysslade bara med synligt ljus. Numera arbetar forskarna över hela spektralområdet från radioastronomi till röntgenastronomi och gammaastronomi.
| Färg | Våglängd i vakuum | Vågfrekvens | Energi per foton | |
|---|---|---|---|---|
| Violett | 380–420 nm | 789,5–714,5 THz | 3,26–2,955 eV | |
| Blått | 420–490 nm | 714,5–612,5 THz | <2,95–2,535 eV | |
| Grönt | 490–575 nm | 612,5–522,5 THz | 2,53–2,165 eV | |
| Gult | 575–585 nm | 522,5–513,5 THz | 2,16–2,125 eV | |
| Brandgult | 585–650 nm | 513,5–462,5 THz | 2,12–1,915 eV | |
| Rött | 650–750 nm | 462,5–400,5 THz | 1,91–1,655 eV |
frame src=”//www.facebook.com/plugins/follow?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fkonstnarinnan&layout=standard&show_faces=true&colorscheme=light&width=450&height=80″ scrolling=”no” frameborder=”0″ style=”border:none; overflow:hidden; width:450px; height:80px;” allowTransparency=”true”>
