Indiskt gult

Indiskt gul, Georg von Rosen och Sphinxen

Indiskt gult (urspr. från fr. jaune indien), piuri, färgämne, sägs ha tillverkats i Monghyr i den indiska delstaten Bihar
av urin från kor, som blivit fodrade med mangoblad.
När urinen uppkokas, uppstår en fällning, som samlas, formas till kulor och torkas.
Färgämnet består av magnesiumsaltet av en syra, euxantinsyra, som hydrolyseras till euxanthon och glukuronsyra, ett sockerderivat.
Historien om ko-urin (Mukharji, 1887) har inte kunnat bekräftas.
I boken Travels through the paintbox letar Victoria Finlay efter denna färg utan att lyckas.
Hanteringen av bladen och kourinet verkade helt bortglömd hos lokalbefolkningen på den ort där tillverkningen tidigare skett.

prestudiesphinxvonrosen Förstudie till sphinxen av Georg von Rosen

Följande text är hämtad från Winsor & Nestons hemsida.
”Georg von Rosen är en svensk konstnär som målade med Winsor & Newtons oljefärger redan på 1800-talet.
Han var speciellt förtjust i indiskt gul, krapplack och karmin.
Indiskt gul, som bland annat innehåller magnesiumeuxantat, är ett organiskt färgämne som härstammar från Indien.
Det tillverkades traditionellt av urin från kor som utfodrats med blad från mango-trädet.
Framställningen blev förbjuden 1921 och idag tillverkar Winsor & Newton indiskt gul i fabrik.

Von Rosen föddes i Paris 1843 och var son till generalkonsuln greve Adolf Eugène von Rosen och författarinnan Euphrosyne Rizo-Rangabé.
Under februarirevolutionen 1848 flydde familjen till Sverige.
1855-1861 studerade von Rosen måleri vid Konstakademien i Stockholm och blev tidigt intresserad och imponerad av historiska motiv.
Så här skrev han själv om Henri Leys målningar, med scener från medeltiden, som han såg på världsutställningen i London 1862.
”Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder,
som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre
ögon försvann hela den öfriga utställningen,
den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden!
Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre.”
Redan året därpå mottogs von Rosen i Henri Leys ateljé i Antwerpen och bodde där under en tid.
Huvudsakligen målade von Rosen historiska motiv och porträtt.
Kända målningar är Sten Sture d.ä intåg i Stockholm, Erik den XIV och Karin Månsdotter, Julmarknad, Den förlorade sonen,
Upptäcktsresande AE Nordenskiöld och Sphinxen.

 

 

Sphinxen är en av de få kända målningarna som inte avbildar människor.
Målningen innehåller också en helt annan typ av kraft än hans andra verk.
En mindre moraliserande och berättande kraft, en starkare närvaro och självklarhet.
Vi förflyttas direkt till ett mytologiskt, öppet rum där det inre undermedvetna och det yttre, verkliga kan mötas.
Kanske är temat att titta in i sitt eget undermedvetna (grottan) och där se och erkänna en stark och mörk kraft (sphinxen).
Eller i alla fall en kraft som samhället runt omkring uppfattar som mörk och ond.
Sphinxens ansikte är som en mänsklig mask som nästan svävar på målningens yta.
Ändå är den fast förankrad i lejonkroppen. Kombinationen av lejonöron och det mänskliga håret ger ett nästan komiskt intryck.
Intrycket av en arg och kanske instängd varelse.
Ögonen är icke mänskliga och ser på oss som på ett byte.
Vid sphinxens fot ligger en mantel, stycken av pärlband, en lagerkvist och blodfläckar – kanske rester av ett tidigare byte.
År 1887 påbörjades denna märkliga målning, och i sina egna anteckningar uppgav von Rosen att
målningen var avsedd som en ”hyllningsgärd åt mitt kära möderneland”.
Von Rosen arbetade med målningen i tjugo år, mellan 44 och 64 års ålder.
Målningen finns nu på Nationalmuseum i Stockholm.”

 

frame src=”//www.facebook.com/plugins/follow?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fkonstnarinnan&layout=standard&show_faces=true&colorscheme=light&width=450&height=80″ scrolling=”no” frameborder=”0″ style=”border:none; overflow:hidden; width:450px; height:80px;” allowTransparency=”true”>

 sphinxbust

Tags: , , , , , , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Whatever. Eva Lindgren skriver om det.